En glädjens och Sorgens dag

Igår på skärtorsdag anlände vår förstfödde! Äntligen, som vi har väntat. På morgonen så hade en liten lammtjej tittat fram. Pigg och full av liv! Man blir så himla lycklig när man ser en nyfödd. Det var från början två, men den ena var dödfödd. Egentligen skulle de inte lamma förens i slutet på Maj, så de var för tidigt födda. Medans Annika & Johanna var i Gävle så höll Mats ett vaksamt öga på den lammet. Dagen gick och allt verkade vara som vanligt...

Senare på eftermiddagen så låg lammet ner i hagen och verkade livlöst. Mats sprang genast dit för att se vad som stod på, och då spratt det till och sprang iväg. Någon timme senare fann vi lammet liggande i hagen igen, mamman hade övergett det och förmodligen hade någon av de andra gett det en omgång. Kanske för att det var för tidigt fött, kanske var det något fel på det. Dess liv hängde på en skör tråd. Vi tog in henne, la henne under värmelampan och gjorde allt för att få liv i henne igen men tyvärr gick inte hennes liv att rädda. Vår förstfödde är nu i himlen, och vi känner oss uppgivna. Sådana här händelser får en verkligen att inse att livet är skört, inte minst från början! Även fast man gör allt man kan så räcker det inte till, det är så tråkigt.